Kom in på en sida här där en kille skrev om hur det är att vara nybliven singel i Stockholm. Hans senaste inlägg handlade om en tjej han träffat på nätet och att de hade bestämt att träffas, men så dök hon aldrig upp. Jag började faktiskt att skratta då jag varit med om exakt samma sak, saken är bara den att jag var med om det FLERA gånger och med samma kille! Den ni...
Nä, "Prince Charming" glömmer jag aldrig!
Vi chattade och messade flera månader tills vi bestämde att vi äntligen skulle ses. Men vi hade inte pratat i telefon, vilket jag tyckte var lite märkligt men lade inte mer energi mer på det.
Så kom den stora dagen vi skulle ses. Jag hörde inte ett ljud! Jag messade flera ggr och t.o.m. ringde jag denna dag, men inget svar. Så dröjde det flera månader tills han hörde av sig igen, sa att han blivit rånad just den dagen och blivit hotad med pistol. Det tyckte jag var en helt okej anledning till att inte höra av sig, så vi började såklart att prata igen. (Saken var bara den att innan detta hände, så kom han med andra helt sjuka anledningar till att ställa in dejttillfällen som vi bestämt). Detta var faktistk tredje gången! Han skulle tex en gång, helt plötsligt planera en svensexa som just den kvällen skitit sig med planeringen osv osv.
I alla fall, så bestämde vi att ses IGEN, en fjärde gång. Denna gång kändes det lite bättre då vi äntligen pratat på telefon och jag mer el mindre fått bekräftat att det inte var "Christian" (en kille som jag chattat och pratat med i månader ett år tidigare, innan "Prince Charming"). Detta misstänkte jag bara eftersom han i början inte vågat prata i telefon med mig. Tänkte att han inte vågade avslöja att det var "Christian "IGEN, för han var en störd typ vill jag lova. Mer info om honom kommer sen...
Så hörde inte "Prince Charming" av sig denna gången heller, utan skyllde på att han varit ute och fiskat och glömt bort tiden?!! Eh... nja.... SÅ blond är jag inte! Så jag skickade ett mess och gav honom ett utlimatum: "Ikväll eller aldrig!" Fick inget svar och så var han borta ur bilden, men denna gången: för gott!
Och så hade vi "Christian" ja...
som det visade sig samma dag vi ska träffas att han ljugit om sitt utseende. Och det kan jag lova er, inte var en liiten lögn. Han såg ut som en JÄTTETOPS, vit, kort, smal, blyg.. inte alls min typ! Med närmare eftertanke... kan det alls vara nåns typ?! Han som hade skickat så fin bild på sig själv; mörk, bruna ögon, lång, fin kropp. Vart hade han tagit vägen?! Det slutade i alla fall med att jag träffade idioten ute på krogen efter övertalande av min kompis Sussi (bästa jag råd jag nånsing fått *host*) ute på krogen...
Jag visste inte var jag skulle ta vägen då jag såg den absolut fulaste killen komma in på stället. Jag blev förbannad!!! Kände mig såå j-la lurad. Mina kompisar som var med skrattade och det förstår jag, för SÅ ful var han. Jag tog mig inte ens tid för att prata med honom, så det fick Sussi göra. Och det kan jag säga, var HANS sista och enda gång som han fick träffa mig!
Nä, "Prince Charming" glömmer jag aldrig!
Vi chattade och messade flera månader tills vi bestämde att vi äntligen skulle ses. Men vi hade inte pratat i telefon, vilket jag tyckte var lite märkligt men lade inte mer energi mer på det.
Så kom den stora dagen vi skulle ses. Jag hörde inte ett ljud! Jag messade flera ggr och t.o.m. ringde jag denna dag, men inget svar. Så dröjde det flera månader tills han hörde av sig igen, sa att han blivit rånad just den dagen och blivit hotad med pistol. Det tyckte jag var en helt okej anledning till att inte höra av sig, så vi började såklart att prata igen. (Saken var bara den att innan detta hände, så kom han med andra helt sjuka anledningar till att ställa in dejttillfällen som vi bestämt). Detta var faktistk tredje gången! Han skulle tex en gång, helt plötsligt planera en svensexa som just den kvällen skitit sig med planeringen osv osv.
I alla fall, så bestämde vi att ses IGEN, en fjärde gång. Denna gång kändes det lite bättre då vi äntligen pratat på telefon och jag mer el mindre fått bekräftat att det inte var "Christian" (en kille som jag chattat och pratat med i månader ett år tidigare, innan "Prince Charming"). Detta misstänkte jag bara eftersom han i början inte vågat prata i telefon med mig. Tänkte att han inte vågade avslöja att det var "Christian "IGEN, för han var en störd typ vill jag lova. Mer info om honom kommer sen...
Så hörde inte "Prince Charming" av sig denna gången heller, utan skyllde på att han varit ute och fiskat och glömt bort tiden?!! Eh... nja.... SÅ blond är jag inte! Så jag skickade ett mess och gav honom ett utlimatum: "Ikväll eller aldrig!" Fick inget svar och så var han borta ur bilden, men denna gången: för gott!
Och så hade vi "Christian" ja...
som det visade sig samma dag vi ska träffas att han ljugit om sitt utseende. Och det kan jag lova er, inte var en liiten lögn. Han såg ut som en JÄTTETOPS, vit, kort, smal, blyg.. inte alls min typ! Med närmare eftertanke... kan det alls vara nåns typ?! Han som hade skickat så fin bild på sig själv; mörk, bruna ögon, lång, fin kropp. Vart hade han tagit vägen?! Det slutade i alla fall med att jag träffade idioten ute på krogen efter övertalande av min kompis Sussi (bästa jag råd jag nånsing fått *host*) ute på krogen...
Jag visste inte var jag skulle ta vägen då jag såg den absolut fulaste killen komma in på stället. Jag blev förbannad!!! Kände mig såå j-la lurad. Mina kompisar som var med skrattade och det förstår jag, för SÅ ful var han. Jag tog mig inte ens tid för att prata med honom, så det fick Sussi göra. Och det kan jag säga, var HANS sista och enda gång som han fick träffa mig!
1 kommentar:
Personligen gillar jag topsar, jättebra att torka ur öronen med :D
KRAM
Skicka en kommentar