I dag när Ida kommer från skolan ska vi gå till Sickla Köpcenter som jag för övrigt tycker är ett väldigt bra centrum. De har inte bara de där vanliga butikerna som finns överallt utan även lite udda och roliga affärer, lekland för de som har små barn plus bra och billiga mataffärer.
I morse när jag öppnade mailen så hade jag ett brev ifrån exet. Han hade skrivit ett långt A4 till mig där det stod om hur han uppfattade mig som person, vad han uppskattade och att han såg mig som någon han ville gifta sig med. Han hade skrivit det väldigt utförligt om vad han tyckte och kände för mig. Jag blev glad då vissa saker faktiskt stärkte mig, men samtidigt blev jag ledsen. Jag kände mest: Varför skicka det nu? De där sakerna skulle sagts så mycket tidigare när de hade gjort nytta, nu känns det som att det är försent. Och varför stod det inte i stället om saker som han vet att jag blivit besviken för? Sakerna som faktiskt avgjort att jag gjort slut. Något om varför det hade hänt eller bara något liknande? Men han kanske inte vet själv?! Jag vet inte om jag borde vara glad för att han ändå tog sig tid att skriva till mig, men det är jag inte tyvärr..
Jag vill bara gå vidare, är på väg att göra det, trots att det är jobbigt. Jag förstår inte vikten av att vi ska ha kontakt överhuvudtaget?
Nä, nu måste jag in i duschen och göra mig klar.
Trevlig fredag på er!
Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar