Min syn på en bra och sund relation

Man kan så lätt hamna fel och göra fel val i livet, men livet har alltid sina prövningar och det finns väl ingen som kan titta bakåt och säga: "Jag har då alltid varit stark".

Man kan komma ur balans utan att egentligen veta om det eller ens veta varför. Man kan beté sig som någon man inte vill vara, någon som man inte känner igen. Det är mänskligt, alla gör misstag!

Jag tycker det är sorgligt att vissa människor inte kan se till andras misstag ibland, utan att de dömer och har sin inställning som de vägrar att förändra. Det finns inget som heter: "Sån här är jag!" i min värld. För du är ju den du är mycket på grund av det du upplever i livet. Vill man däremot inte växa som person eller ha relationer som varar länge livet, ja då kan man köra över folks åsikter, vara trångsynt och leva med den inställningen. Men... det är ingen som kommer stå ut med det i slutändan, för de andra växer ifrån.. De blir äldre, skaffar sig erfarenheter och mognar. Och i samband med det så ifrågasätter man. Men det är väl det som är det underbara i en bra och sund relation: att man kan vara sig själv och ha egna åsikter?

Om man inte kan ta kritik och inte klarar av att höra att man inte alltid är helt perfekt i andras ögon: vem ska då tala om det för dig om du inte inser det själv? Och hur ska du någonsin kunna ändra dig om du behöver? Oftast kritiserar/ifrågasätter man andra för att man bryr sig om dem. Tänk på det nästa gång någon kritiserar just dig!

Det viktigaste i kärlek och vänskap, anser jag, är att man är lyhörd för den andras känslor, för känslor är aldrig fel. Man behöver inte förstå varför den andra personen känner som den känner, inte ens hålla med, men man bör bekräfta den andras känslor och bry sig att den andra känner som den känner och att den andra ska må bra!

Det är för mig en sund och bra relation...