Jag till dottern i morse:
- I dag kanske du får ta tvärbanan själv till skolan. Är det okej? Jag vet inte om jag hinner till åtta i dag.
- *Stor suck* Mamma! Jag är faktiskt snart 10 år!
- Ja, jo det har du ju rätt i. Men du vet, du är det bästa jag har så du måste passa dig för bilarna där ute. Jag skulle inte förlåta mig själv om det hände dig något pga att inte jag är där.
- Men mamma, det skulle ju inte vara ditt fel i så fall!
Kloka lilla unge. Hon har ju rätt, men det gör inte att jag skulle förlåta mig själv mer för det om något hände henne och jag inte är där och kanske hade kunnat förhindra det. Jag kommer på mig själv att vara orolig i över 1 timme efter att hon har åkt, om någon kommer ringa, om något hänt. Jag måste försöka få bort de här tankarna, men i mina ögon är hon fortfarande så liten. Min älskling, mitt allt..
6 kommentarer:
Så olika det där.
Jag tror det är bra, i längden, för både dig och henne om hon gör lite sånt där.
Jag tror hennes rörelse cirklar blir större och hon blir säkrare på sig själv.
Ja det är svårt ibland att inse hur stora de faktiskt är. Jag kommer fortfarande ihåg när sonen skulle börja åka till skolan själv, den ständiga oron.
Jag förstår dig precis. Jag skulle skuldbelägga mig själv till döds om nåt hände barnen för att jag "släppte dem fria". Men det är ju en del i att få dem att mogna och bli vuxna. Ävrn om det känns svårt.
Vad duktig hon är! =)
Kram
Hahaha ja jag ser mig själv i hasarna på W resten av hans liv ;-)
Snacka om klassiskt exempel på att man kan ge "kloka" råd till andra, sen när man sitter där med sina egna ungar lär man resonera annorlunda...ha ha ha.
Puss!!
Max: Jo jag vet. Där vi bodde tidigare hade jag inte sådan här problem med att att hon någon gång fick gå själv till skolan, men nu är det ett nytt område och mycket trafik vilket gör mig orolig. Hönsmamma som ja är ;)
LILITH: Hej och välkommen till min blogg :) JO man är alltid orolig, det går inte att komma ifrån ;)
ingenspeciell: Joo jag vet. Svårt det där.. Man vill ge frihet men är så orolig att man mår dåligt ibland hihi. KRAM
oskrivna: Hahaha! Jo samma här Baseballsträet kommer stå innanför dörren i tonåren *skämt å sido*. Kram
DOgge: Jo, så är det ju. Man är bäst på att ge råd till andra hihi. PUSS
Skicka en kommentar