Starkare

Just nu känns allting mycket bättre. Dottern verkar må bra av att vara hemma och inte alltför påverkad av det som hände tidigare i veckan (förutom att hon är väldigt mammig). Jag har tackat ja till ett jobb som jag tror kan bli mycket utvecklande och de som jobbar där verkar gulliga som redan ringt mig och vill träffa mig. Jag känner mig stark mot exet. Då han ringer och skriker lägger jag bara på (det gör jag inte då jag känner mig svag). Jag struntar t.o.m i att han inte dök upp på soppkvällen, det var hans val. Det blir han som får förklara för Ida då hon blir större och förstår vad som händer. Han kommer få sitt en vacker en dag. Det känns som att det är jag och Ida mot världen och jag har bestämt att inget ska få skada oss. Även om det är hennes pappa, så måste jag stå upp mot honom, annars kommer ju inte hon att göra det. Hon ska må bra och känna sig trygg, det är min viktigaste uppgift här i livet. Nu bär det iväg mot landet för en natt eller två för avkoppling :) Ha en underbar helg mina vänner!